Den där psykiska stressen. Att det enda vi kan göra är att vänta. Det är den som är så jäkla jobbig!
Ifall man får ett svar, att då ska det göras, innan den veckan är slut så kommer nog det vara klart. Då kan man ju iallafall strukturera någorlunda i huvudet. Det går inte nu.
Får väl fortsätta packa, utan en aning om vi kommer packa upp kartongerna om två veckor eller två månader...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar